Känn ingen sorg för mig Göteborg!
När vi på FoodFriends rapporterar eller berättar om händelser inom restaurangvärlden strävar vi efter att ha en så geografiskt bred fokus vi kan. Ofta kommer nyheterna från utlandet, men när det gäller mer lokala nyheter tycker vi det är viktigt att hela landet representeras. Självklart blir det lätt fokus på de större städerna med Stockholm i topp. Med sin storlek, sitt utbud och framförallt sin lokalbefolkning som tillsammans med affärsresenärer gärna äter ute är det tufft för de andra städerna att mäta sig med huvudstaden. Det är nog inte så konstigt, och de allra flesta är nog överens om att det är helt naturligt. Men vad som är konstigt är att andraplatsen inte är så självklar längre. Länge har det varit Göteborg som har vart den självklara tvåan. När jag själv bodde där och arbetade inom restaurang fanns det inte lika många ställen som i Stockholm men kvalitén var i stort sett den samma. En minst sagt subjektiv åsikt, men ändå. I början och mitten av 2000-talet kändes det som det inte fanns så mycket konkurrens för Göteborg som tvåa. Självklart drog alltid de säsongsbetonade orterna mycket folk på sommar eller vinter, men under resten av året kändes det inte som någon kunde hota staden i väst. Men sen hände något, under det senaste decenniet har vi fått se restaurangbranschen växa och idag åker vi till vad som tidigare varit säsongsbetonade orter för att äta utländsk snabbmat eller avsmakningsmenyer. Destinationsrestauranger är en grej som vi inte sett i Sverige på samma sätt förut. Att man kan fånga världens uppmärksamhet från Järpen eller Skåne Tranås visar på en helt ny typ av ambitioner. Att en Pizzerias överlevnad i Falkenberg är av nationellt intresse är otroligt. Spahotell i Mellansverige som håller världsklass enligt internationella bedömare, cocktailbarer i Örebro och en huvudstad som blomstrar och flyttar gränser inom innovation och hållbarhet.
Men tillbaka till andraplatsen. Om inte Göteborg då, så vem? Det är svårt att inte tänka tanken att om utvecklingen fortsätter som den gör, så kommer Malmö vara lika internationellt erkänt som många andra gastronomiska destinationer från Europa. Kan Malmö bli Sveriges svar på Bilbao eller Bologna? Kanske en naiv tanke, men visst finns där mycket potential?
Malmö blir nog aldrig ett hot mot Stockholm men kan säkert skapa sig en plats som Sveriges matstad nummer ett. Anledningarna är såklart många, som närheten till Köpenhamn och resten av Europa för inspiration, samt stadig inflyttning och med flera andra städer i närheten som satsar på restauranger och serviceutbud, som Lund, Helsingborg och hela södra delen av Skåne med Österlen och sydkusten. Men det är inte detta vi skall fastna i, utan snarare frågan om vad som hände med västkustens pärla.
När det kommer till besökare till staden var 2017 och 2018 en otrolig period för Göteborg. Condé Nast Traveler, enligt många kanske världen bästa resemagasin som vunnit otaliga priser för sina artiklar och reportage, presenterade en lista med världens 15 vänligaste städer. Där kom Göteborg på en tredje plats, tredje! I världen! Enligt Condé Nast Traveler så gjordes undersökningen med hundratusentals röstande.
Inte långt efter rapporterade the Guardian om en studie som gjorts där man undersökte sociala beteenden och folks attityd i olika städer. Beställaren av undersökningen var Hostelworld, och invånare från 39 olika destinationer var tillfrågade, där utsågs Göteborg till ”the world’s most sociable city”.
Inte mer än en månad senare kom ytterligare ett fantastiskt betyg. I en undersökning av Göteborg & co, där man frågade danskar, norrmän och svenskar vilken stad i norden de föredrog så kom Göteborg på första plats. Enligt Stefan Gadd, presschef på Göteborg & co, så hade man sett en förändring av bilden på Göteborg. Man hade gått från en lugn och fin stad till en lite mer spännande stad där det händer saker hela tiden. Enligt undersökningen så förknippade man Göteborg med värdeord som levande, välkomnande, vänlig, avslappnad och äkta.
Men om detta stämmer så måste det ju finnas en fantastisk bra marknad för restauranger, krogar, barer och nattklubbar att trivas på. Och visst finns det en marknad, men är den stor nog? Ibland kan man tycka att stadens restaurangutbud växer för fort. Det finns otroligt många restauranger i alla prisklasser och i alla stadsdelar. Ändå när man besöker staden så är det förvånansvärt lugnt på många ställen. Och väljer man en vardagkväll så är det ännu värre. Hur överlever alla krogar? Och gällande utmärkelser, svenska eller internationella så finns det inte så mycket att skriva hem om heller. Michelin Guiden delade 2019 ut sex stycken stjärnor till Göteborg, till sex olika restauranger. Ingen två eller trestjärnig krog på västkusten alltså. Inte så illa, men med tanke på stadens storlek och antalet människor som bor och eller besöker staden borde det kanske finnas fler? Likt Stockholm så finns det stora restauranggrupper representerade i staden. Men vad som dominerar känns ändå som sportbarer, pubar och caféer. Göteborg kallas ju ibland lokalt för lilla London, kanske är det därför?
Men misstolka mig inte, jag tycker absolut inte att utbudet är dåligt. Jag tycker snarare det finns fantastiska ställen och bättre blir det hela tiden. Att fokus flyttats från den ganska tråkiga paradgatan Avenyn till mer intressanta stadsdelar är bara positivt. När nya restauranger och barer öppnar i nya områden ställer de krav på de befintliga vilket är bra. Det är kanske snarare göteborgarna som borde ta vara mer på sitt uteliv. Göteborgarna är nog mina favoriter av all ortsbefolkning, jag är ju själv en, men man kan nog ställa högre krav på dem. Speciellt på folk mellan 30 och 45, de syns knappt på krogarna. Det har vart ett stort generationsskifte de senaste åren, och nu domineras utelivet av 20-somethings, åtminstone i de centrala delarna. Men vart tog alla andra vägen? Kanske har Göteborg skaffat sig en ny stil, en stil som skiljer sig så pass mycket från resten av landets trender att den flyger under radarn? Håller äntligen staden på att gå från stor småstad till liten storstad? Är det för att hantverksölen dominerar och inte naturvinerna som gör att uppmärksamheten inte faller på alla goa gubbar och goa gummor lika mycket?
Och samtidigt som Malmö kämpar om titeln som nummer två, kanske göteborgarna tar över titeln som de stoltaste och gladaste invånarna?
Nu är sommaren snart här, och då förvandlas staden återigen från den gråa varvsstaden som den känns som under vinterhalvåret, till en blomstrande västkustpärla som blir som ett flugpapper för barnfamiljer och turister. Uteserveringarnas stad nummer ett fylls med glada ”afterworkare” som kommit ut ur sina iden. Kanterna runt kanalerna fylls med tappra vädertrotsare och den äldre generationen går runt i stan och undrar vad som hände. Konserter och festivaler avlöser varandra och nattlivet blomstrar. Och stolta göteborgare fyller stadens alla hörn.
Nummer två i Sverige eller ej, när Håkan sjunger dansar alla med!