Som konsument har man sällan speciellt mycket insyn i hur producenter jobbar med miljö, arbetsbelastning på sin personal eller andra delar av framställningen. Vad vi kan göra är såklart ställa frågor, leta information på etiketten och allmän research. Vin idag påverkas mer än vad man tror av väderomställningar och ett skiftande klimat. Och i centrum står druvans känslighet, precis som med många andra odlade frukter och grödor. Har vi som konsument något ansvar att engagera producenter att arbeta mer hållbart? Vissa inom den globala vinindustrin tycker i alla fall det. Till exempel Adrian Bridge som representerar Taylor Fladgate, en anrik producent av Portvin. Han säger ”The consumer is the key to this”, och i ett uttalande säger han,
“Changing our own behavior matters, and asking others to change theirs as well. This does mean buying from companies that are doing a good job and avoiding companies that are not.”
Adrian Bridge tycker det är viktigt att vi som konsumenter gör det klart och tydligt för producenter inom vinindustrin att det är hög tid att fokusera på klimatet i alla stadier av framställningen. Men också vid inköp, produktion och alla beslut som tas gällande detta. Detta hävdar Bridge att man kan göra genom att skriva till importörer, branschtidningar och producenter, men även prata direkt till handlare, krögare och andra inom branschen. Konsumenterna måste kräva att vinindustrin gör något åt detta, enligt Bridge.
Vinindustrin är precis som många andra delar av samhället endast en liten del av hur världen ser ut. En politiker kommer inte lägga för mycket energi på att diskutera klimatfrågor om inte väljarna kräver det, inte heller kommer bilindustrin ändra miljöpåverkan på deras bilar om inte samhället kräver det. De håller sig till regler och gränser satta av den regerande staten, men gör inte mer än vad som krävs av dem. Samma gäller såklart för vinindustrin, om inte konsumenterna ställer krav så kommer inte producenterna bara ändra sig, i alla fall inte de stora, det är helt enkelt för mycket pengar att tjäna. Självklart finns det redan en stor del av de som arbetar med agrikultur och framställning av vin som arbetar otroligt hårt för miljön och påverkan på klimatet, men de utgör inte den stora delen tyvärr.
Men hur skall man veta vem som gör vad? Vilka är miljökämparna och vilka väntar ut regler och lagar, och under tiden fokuserar på omsättning och avans istället för jordmån och hur mycket vatten man förbrukar? Ja det är inte lätt såklart, och det som gör det problematiskt är att detta kräver att man som konsument själv skaffar sig mer information. Dels om framställningen men även om producenten, och det är ofta här det blir klurigt. Alla som blivit intresserade av vinet de dricker till middagen eller sparar ett namn, en producent eller vingård för att senare ta reda på mer vet hur svårt det är att få fram något av värde när man väl sitter där med sin sökmotor. Av förklarliga själ vill inte producenter avslöja hur de arbetar i sin källare, med sin agrikultur eller med andra tekniker och ingredienser. Men de producenterna har en sak gemensamt, de behöver oss, konsumenterna. Enligt Mike Veseth, före detta ekonomiprofessor som idag skriver bloggen, ”The Wine Economist”, säger att han tycker konsumenterna är de med mest makt. I rollen som köpare av vinerna kan man påverka försäljningen av vin, OM man vet hur producenter arbetar, och vilka som jobbar för klimatet eller inte.
Men han understryker att gör man inte sitt jobb och tar reda på fakta, så kan inte en konsument veta vilket avtryck en producent gör vid framställningen. Och det kan lika gärna bli så att man stödjer de som inte arbetar hållbart. Och även om man lyckas ta reda på hur en vinmakare jobbar i källaren eller med jorden, behöver det inte ge hela bilden. Det finns så otroligt mycket information som vi kunder aldrig kan få tillgång till. Man skulle kunna tro att producenter som klassas som organiska eller biodynamiska gör ett bättre arbete för miljön, och det gör de säkert i de flesta fall. Deras tekniker är hälsosammare för de som arbetar för dem, för jorden och omgivningen. Men bara för att man använder dessa metoder behöver det inte betyda att man gör klimatet en tjänst i det stora hela, enligt Veseth.
Plogar man mellan rankorna, och i så fall hur? Det kan släppa gift i atmosfären.
Använder de en organisk kompost, vilket är bra för marken runt vingården, om man gör det, skapar man den själva eller skickar man iväg den? Kanske långt bort? Använder de el-bilar eller hybrid bilar, eller fortfarande bensin eller dieseldrivna fordon? Hur får man sin el till vingården? Hur använder man sitt vatten för att vara så miljövänlig som möjligt? Hur skall en konsument någonsin kunna ta reda på detta?
Och riktigt skickliga vinbönder har en känsla och intuition de använder hur och när man gör vad för att bibehålla ett hälsosamt ekosystem. Det är ju svårt för oss som kunder att avgöra vilket sätt som är bäst, för oss, för vinbonden och för klimatet. Och enligt vissa experter så behöver inte en certifiering som organisk eller biodynamisk ha ett samband med en vinodlares kunskap och skicklighet eller deras avtryck i koldioxid.
“I don’t believe that there really exists a certifying tool that clearly identifies ‘success’ in carbon sequestration or environmental virtue,”, “Rather like organized religion, outward piety seems to count for more than internal grace.”
Detta säger Randall Grahm från Bonny Doon Vineyard i Kalifornien.
Men tillbaka till Adrian Bridge, Portvinsproducenten. Han har grundat The Porto Protocol, ett initiativ som har som målsättning att inspirera företag och deras representanter att kämpa mer för miljön och klimatförändringar. Organisationen har de senaste två åren genomfört konferenser och seminarier i Porto, Portugal, med mål att samla politiker, forskare och vinproducenter som skall diskutera vad man kan göra för att skapa en bättre framtid inom vinvärlden. Idag fungerar The Porto Protocol’s hemsida som en portal och källa till information. Där kan man hitta studier gjorda av företag som valt att utmana sig själva med ett minskat koldioxidutsläpp.
På årets möte fanns bland deltagarna Roger Boulton från The University of California, där han är professor inom vinodling och enologi, han presenterade praktiska metoder på hur vinbönder och producenter kan jobba mot att bli helt fria från koldioxidutsläpp. Detta skall man enligt Boulton göra genom att använda sol och -vindkraft för att inte behöva vara beroende av el. Men också lösningar på hur man kan arbeta med att minska sin vattenförbrukning, speciellt för vingårdar som ligger i områden med risk för torka.
I Porto citerande Boulton Gandhi när han sa, “Whatever you do will be insignificant, but it is very important that you do it”
Det är kanske ett sätt att ta sig an problemet för oss konsumenter. Även för sådana som oss som jobbat med vin länge, och har vart nära både vinbönder och producenter. Det känns ibland övermäktigt, inte bara den överhängande klimatsituationen som är svår att greppa, utan också vad man kan göra. Det är svårt att stå inne på systembolaget och vara förberedd med all information, eller fråga otaliga frågor till en servis som inte vet. MEN alla de små sakerna gör skillnad.
En av de största vattendelarna de senaste åren inom branschen är också en av vinets grundvalar, nämligen flaskan. I åratal har den tjocka, tunga flaskan associerats med kvalité. De som producerar, de som säljer, de som marknadsför och de som handlar har alltid tyckt att en tung flaska betyder att fint vin. Så är det ju såklart inte, men det var inte heller så länge sedan man trodde att bara för att ett rött vin var mörkt och hade en djup färg så var det bättre och därmed värt mer. Man lever och man lär. Tänk bara på hur mycket dyrare det är att framställa, och inte minst skicka en tyngre flaska. Detta är en sak vi kan påverka producenterna med. All påverkan är bra påverkan.
I en studie gjord av California Sustainable Winegrowing Alliance, räknade man ut att paketeringen var ett av de fyra stora områdena där vinproducenter verkligen kunde påverka sitt avtryck på miljön. De andra tre var användandet av kemikalier, energiförbrukningen på anläggningarna och transport.
Tänk på det nästa gång du tycker det ser tråkigt ut när en restaurang tar sitt glas-vin från en Bag-in-Box. Tänk också på ett en BIB kan återanvändas, samt att vinet håller sig bättre där i en i en öppnad flaska. Lådor är också lättare och miljövänligare att skicka. Men med det sagt tycker vi inte att innehållet i BIB:en skall få vara av sämre kvalité.
Som avslutning säger Adrian Bridge, ” Things change, when society demands it.”
How Does Your Love of Wine Contribute to Climate Change?, The New York Times